justanewstory

.:Alice's Perspektiv:.

- This was not one of the first times, sa Gina osäkert. Me and Jonas had sex right after two weeks. I love him and it feelt right.

- That's not my sister! What did u think with ? You acctually don't have a brain, do you?!, I can't belive that you had sex when you where 12 years old! jag kände hur hela hjärnan höll på att sprängas. Min syster, jag blir så sur. Hon är inte alls sådan! Hon är alltid så oskyldig, visst, världens sämsta morgonhumör men annars hur snäll och lugn som helst. Eller tja det var vad jag trodde ...

- I can't be in the same room as you right now ! I just can't! skrek jag medans jag sprang upp i rummet och bytte till mitt ljusblåa linne. Jag mötte John i trappan och han såg förskräckt ut när jag upptäckte honom. Jag ville skrika åt honom men jag orkade inte.

Jag sprang ut genom ytterdörren där nere och gick iväg till "Cherrie's café". Där brukar nästan aldrig vara något folk och jag kan väl säga att jag blivit en stammis där. Christina som även kallas Cherrie och som nu äger stället har blivit som en kompis som jag kan prata med. Hon lyssnar alltid och trots ålderskillnad så känns det som om hon vore min andra syster.

När jag gick in på cafeét så gjorde jag världens upptäckt. Jag hittade den dyraste skatten!

.:Louis:.

Jag hade precis satt mig ner med min lilla fika vid ett bord bredvid Zayn när jag hörde dörrklockan. Där var inte en enda själ där inne förutom ägaren av cafeét och killarna. Jag satt med ryggen mot dörren och brydde mig inte om att vända på mig och se vem det var. Jag såg hur en person gick förbi vårt bord men jag var inne i min bakelse att jag inte såg vem det var. Personen vände ännu en gång och gick förbi. Jag kände blicken.

- Hello girl! skrek sedan Harry. Hey girl overthere! Det var en tjej som hade kommit in. Hon vände sig om och kollade på Harry.

- Hey you guys, again! May I sit with you? frågade tjejen som nu är identifierad som Alice. Hon log lite glatt mot oss och stod med benen tätt ihop.

- Sure! sa jag snabbt och lyfte blicke från min fika som inte var intressant längre. Hon satt sig på kanten och ägaren som blev kallad Cherrie hade varit och gett Alice en kaka som log på en liten fyrkantig tallrik.

Hon log extra mycket mot mig. Det såg jag. Jag skyndade mig och tog upp en bit papper där jag hade skrivit mitt mobilnummer och jag höll det i handen medans vi åt. Hon pratade med Liam just nu så jag fick vänta med att ge den. Hon var verkligen speciell. Det där håret var så otroligt fint trots att tofsen hon satt up det i var på väg att åka av. Det såg man. Hon hade inte så mycket smink och det är ju helt okej men man såg att hon hade gnuggat sig i ögat för lite mascara hade kletat ut sig under ena ögat. Hennes ögon var bruna. Ovala och bruna och hon hade ett smile som visade två snea tänder men som var så extremt vita. Inte för vita, men vita.

-You guys, we have to go. Take the cookies with you. It's a big group of fans that will come in about 10 minutes.

Vi gick ut och lämnade Alice kvar i fiket. Jag dribblade med en pappersbit i handen. Jag upptäckte för sent att det var den bit papper jag skulle ge Alice. Jag är så dum. Jag skrev min autograf på en servett men glömde att ge henne ett enkelt mobilnummer ?

.:Alice:.

Rättså underligt att jag träffade dem på fiket. Haha har velat träffa One direction (okej mest Louis) i över ett år och sedan träffar man dom helt random på ett fik man brukar gå till varje vecka. Ganska konstigt enligt mig. Men kul! såklart!

Jag har inte så jätte stora drömmar om att något skulle hända. Man vet nästan helt säkert att inget kan hända så man vill inte ligga och drömma om något man sedan blir besviken över. Fast visst är det svårt. Deras perfekta kroppar och deras underbara röster. Deras personligheter och bara man går förbi grönsaksavdelningen i affären så tänker man på någon av dem.

- Hii! I am home!

- Hello Alice! Welcome in! säger mamma ifrån köket.

Jag slänger som vanligt min jacka över pallen i hallen innan jag går in i köket. Jag ser uppsamlat glas splitter ovanpå vasken.

- Eh mum, sa jag osäkert medans jag stod och kollade på på samlingen.

- Yeh Gina brooked it when she ran in the house. My little girl, sa mamma helt magiskt som om Gina vore världens oskyldigaste lilla barn. Om hon bara visste ...

- This was not one of the first times, sa Gina osäkert. Me and Jonas had sex right after two weeks. I love him and it feelt right.

- That's not my sister! What did u think with ? You acctually don't have a brain, do you?!, I can't belive that you had sex when you where 12 years old! jag kände hur hela hjärnan höll på att sprängas. Min syster, jag blir så sur. Hon är inte alls sådan! Hon är alltid så oskyldig, visst, världens sämsta morgonhumör men annars hur snäll och lugn som helst. Eller tja det var vad jag trodde ...

- I can't be in the same room as you right now ! I just can't! skrek jag medans jag sprang upp i rummet och bytte till mitt ljusblåa linne. Jag mötte John i trappan och han såg förskräckt ut när jag upptäckte honom. Jag ville skrika åt honom men jag orkade inte.

Jag sprang ut genom ytterdörren där nere och gick iväg till "Cherrie's café". Där brukar nästan aldrig vara något folk och jag kan väl säga att jag blivit en stammis där. Christina som även kallas Cherrie och som nu äger stället har blivit som en kompis som jag kan prata med. Hon lyssnar alltid och trots ålderskillnad så känns det som om hon vore min andra syster.

När jag gick in på cafeét så gjorde jag världens upptäckt. Jag hittade den dyraste skatten!

Jag hade precis satt mig ner med min lilla fika vid ett bord bredvid Zayn när jag hörde dörrklockan. Där var inte en enda själ där inne förutom ägaren av cafeét och killarna. Jag satt med ryggen mot dörren och brydde mig inte om att vända på mig och se vem det var. Jag såg hur en person gick förbi vårt bord men jag var inne i min bakelse att jag inte såg vem det var. Personen vände ännu en gång och gick förbi. Jag kände blicken.

- Hello girl! skrek sedan Harry. Hey girl overthere! Det var en tjej som hade kommit in. Hon vände sig om och kollade på Harry.

- Hey you guys, again! May I sit with you? frågade tjejen som nu är identifierad som Alice. Hon log lite glatt mot oss och stod med benen tätt ihop.

- Sure! sa jag snabbt och lyfte blicke från min fika som inte var intressant längre. Hon satt sig på kanten och ägaren som blev kallad Cherrie hade varit och gett Alice en kaka som log på en liten fyrkantig tallrik.

Hon log extra mycket mot mig. Det såg jag. Jag skyndade mig och tog upp en bit papper där jag hade skrivit mitt mobilnummer och jag höll det i handen medans vi åt. Hon pratade med Liam just nu så jag fick vänta med att ge den. Hon var verkligen speciell. Det där håret var så otroligt fint trots att tofsen hon satt up det i var på väg att åka av. Det såg man. Hon hade inte så mycket smink och det är ju helt okej men man såg att hon hade gnuggat sig i ögat för lite mascara hade kletat ut sig under ena ögat. Hennes ögon var bruna. Ovala och bruna och hon hade ett smile som visade två snea tänder men som var så extremt vita. Inte för vita, men vita.

-You guys, we have to go. Take the cookies with you. It's a big group of fans that will come in about 10 minutes.

Vi gick ut och lämnade Alice kvar i fiket. Jag dribblade med en pappersbit i handen. Jag upptäckte för sent att det var den bit papper jag skulle ge Alice. Jag är så dum. Jag skrev min autograf på en servett men glömde att ge henne ett enkelt mobilnummer ?

Rättså underligt att jag träffade dem på fiket. Haha har velat träffa One direction (okej mest Louis) i över ett år och sedan träffar man dom helt random på ett fik man brukar gå till varje vecka. Ganska konstigt enligt mig. Men kul! såklart!

Jag har inte så jätte stora drömmar om att något skulle hända. Man vet nästan helt säkert att inget kan hända så man vill inte ligga och drömma om något man sedan blir besviken över. Fast visst är det svårt. Deras perfekta kroppar och deras underbara röster. Deras personligheter och bara man går förbi grönsaksavdelningen i affären så tänker man på någon av dem. Där brukar ju finns morötter ;)

- Hii! I am home!

- Hello Alice! Welcome in! säger mamma ifrån köket.

Jag slänger som vanligt min jacka över pallen i hallen innan jag går in i köket. Jag ser uppsamlat glas splitter ovanpå vasken.

- Eh mum, sa jag osäkert medans jag stod och kollade på på samlingen.

- Yeh Gina brooked it when she ran in the house. My little girl, sa mamma helt magiskt som om Gina vore världens oskyldigaste lilla barn. Om hon bara visste ...

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hoppas den är okej att läsa !! ;)